Medborgare och de konsumtionsbaserade utsläppen — reflektioner
Under våren 2022 fortsatte Viable Cities City Lab workshops med temat medborgare och de konsumtionsbaserade utsläppen. Vi gästades av RE:Source och RISE och det är uppenbart att engagerade människor finns och gör stor skillnad. Det finns dock hinder för dessa, som hur långt kommuners och städers mandat sträcker sig när det gäller att åstadkomma förändrade beteendemönster hos invånarna. “Stör” vi de enskilda medborgarna med beteendeförändringar för klimatet? Finns det en “one size fits all” i klimatkommunikation? Hur vågar vi testa nya produkter och tjänster för att bidra till resurseffektiva affärsmodeller?
Skribent: Viable Cities, RE:Source och RISE
Initiativet Fossilfritt Sverige skapades för att initiera klimatomställning i Sveriges industri, baserat på Sveriges åtaganden enligt Paris-avtalet — att reducera de produktionsbaserade territoriella utsläppen. De har gjort ett fantastiskt jobb med att ta fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft tillsammans med 22 olika branscher i Sverige. Dessa färdplaner är ett mycket viktigt verktyg för att sparka i gång industrin i rätt riktning. Min och mina RISE-kollegers analys av färdplanerna ur ett system- och innovationsperspektiv visar dock tydligt att det inte räcker. De produktionsbaserade utsläppen är ett perspektiv, men det konsumtionsbaserade perspektivet måste läggas till för att kunna uppnå målen. Det är också här som den stora innovationspotentialen finns för både affärsmodeller och digital transformation.
Det var därför väldigt inspirerande att få delta på Smart City Lab-workshopen med intressanta talare och diskussioner tillsammans med engagerade människor som syftade till att lyfta just individ- och medborgar-perspektivet i omställningen.
Några reflektioner från workshopen:
- Det är uppenbart att engagerade människor finns och gör stor skillnad. Men det är också uppenbart att stora grupper i samhället är svåra att nå med initiativ för klimatomställning. Det är också svårt att veta hur långt kommuners och städers mandat sträcker sig när det gäller att åstadkomma förändrade beteendemönster hos invånarna.
- Det finns ett narrativ inom politiken idag där man inte vill ”störa” enskilda medborgare och individer med beteendeförändringar för klimatet. Men om politiken inte vågar lyfta individens ansvar, vilka individer ska då välja politiker som vågar lyfta de stora systemomställningar som krävs inom t ex produktions- och konsumtionsmönster? Detta är lite av en ond cirkel.
- Det behövs mer forskning och mycket större kunskap om hur vi kan nå fram till olika grupper och typer av människor. Det finns ingen ”one size fits all” i klimatkommunikation, och vi behöver förstå mycket mer om detta. Sitras metod för att beskriva 1,5-graders livsstilar innehåller en uppdelning i olika ”motivationsprofiler”, som tar fast på just hur man når ut till olika grupper. Den metoden och andra liknande tror jag kan komma att spela stor roll i att nå ut och engagera fler!
- En uppmaning till individer och enskilda är att våga testa nya erbjudanden av produkter och tjänster för att bidra till utvecklingen av nya radikalt mer resurseffektiva affärsmodeller. Du kanske inte behöver äga saker du använder väldigt sällan — testa hyres- och prenumerationsmodeller i stället!
Om workshopen startade med tankar om att ”vi inte har mandat”, eller att ”det vi gör inte spelar någon roll”, så avslutades workshopen med en känsla av att det vi alla gör är viktigt i det stora och i det lilla för att åstadkomma de stora omställande skiftena som krävs för att nå klimatmålen!
Viable Cities är ett nationellt program inriktat på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. I satsningen Klimatneutrala städer 2030 — och med verktyget Klimatkontrakt 2030 — samarbetar programmet från 1 oktober 2021 med 23 städer, däribland Borlänge kommun, och fem myndigheter för att snabba på klimatomställningen. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities samordnas av KTH. viablecities.se
