Uppsala: Så kan vi kraftigt minska utsläppen från mat och byggande

Erfarenheter från arbetet med Klimatfärdplan Uppsala

I Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 arbetar nu 23 kommuner för att tillsammans snabba på klimatomställningen. I en serie blogginlägg delar de nio kommuner som varit med i satsningen sedan starten 2019 med sig av sina viktigaste erfarenheter. Här nedan följer det andra inlägget från Uppsala, som berättar om hur de tagit fram förslag på arbetssätt för att minska utsläppen från mat och byggande. I det första inlägget delar de med sig av hur de arbetat för att gå från målordet “klimatneutralitet” till konkreta instruktioner.

Gästskribent: Martin Wetterstedt, klimatmålsforskare vid Uppsala universitet samt biträdande projektledare för Klimatfärdplan Uppsala.

Projektet Klimatfärdplan Uppsala — där Uppsala kommun var projektägare, men flera projektpartners ingick — var uppdelat i olika fokusområden, livsmedelskedjan var ett av dem. Ambitionen var att ta fram en delfärdplan för hur livsmedelskedjan kan bidra till klimatomställningen, mer specifikt hur den kan bidra till att nå målet om klimatneutralitet och att hålla sig inom en koldioxidbudget. Projektet har inte haft möjlighet att kvantitativt ställa åtgärdsförslagen i direkt relation till något av målen, men vi har gjort en grundlig analys och tagit fram åtgärdsförslag baserat på erfarenheter av mål och åtgärder från andra projekt.

Minskad klimatpåverkan från livsmedel

Delfärdplanen har identifierat att det i huvudsak finns fyra strategier för att minska klimatpåverkan från mat:

1. Öka produktiviteten: att skapa mer mat med mindre insatser av till exempel energi och gödsel minskar klimatpåverkan per enhet mat.
2. Utveckla och tillämpa tekniska lösningar, till exempel teknik som kan minska utsläppen från gödsel.
3. Byta till mer hållbar kosthållning, framför allt genom att minska andelen animalier.
4. Minska svinn och förluster i alla led.

Färdplanen har sedan presenterat förslag och mål relaterat till ovanstående fyra punkter kopplat till steg i livsmedelskedjan, det vill säga från jord till bord:

• Jordbruk
• Småskalig livsmedelsproduktion
• Förädling
• Restauranger
• Dagligvaruhandel
• Konsumenten

För att genomföra klimatfärdplanen behöver hela lokalsamhället involveras. I Uppsala kommun har den mat som kommunen ansvarar för redan idag minskat sitt utsläpp betydande. Några åtgärder som vidtagits är daglig mätning av matsvinn på alla skolor samt klimatmärkning av rätter och menyer på alla gymnasieskolor.

Läs hela delfärdplanen för livsmedelskedjan här.

Minskad klimatpåverkan från bygg och anläggning

Bygg och anläggning var ett annat delområde i Klimatfärdplan Uppsala, som också behövde en delfärdplan. Det konkreta mål som vi siktade på var tolv procent utsläppsminskningar per år mätt per kvadratmeter ur ett ackumulerat perspektiv. Läs mer i vårt första blogginlägg om hur det målet sattes.

För nybyggnation resulterade projektet i nedanstående färdplan för flerbostadshus.

Figur 1. Figuren visar färdplanen fram till 2030 för implementering av klimatförbättrade flerbostadshus som släpper ut omkring 30 procent (35 procent), 50 procent (51 procent) respektive 70 procent (65 procent) mindre CO2e/BTA. Färdplanen visar i vilken omfattning och när de olika alternativen fasas in och ut.

Figuren visar hur fördelningen av olika klimatförbättrade alternativ behöver se ut för att klara en utsläppsminskningstakt motsvarande 12 procent per år mellan 2020–2030 och kan sammanfattas så här:

• Den standardnivå som används vid nybyggnation idag behöver vara helt utfasad till år 2025.
• Redan år 2027 behöver all bebyggelse bestå av de klimatförbättrade alternativen med cirka 50 procent och cirka 70 procent mindre utsläpp.

De klimatförbättrade alternativen togs fram genom att låta en konsult beräkna livscykelutsläpp där material och komponenter bytts ut mot klimatbättre alternativ. Det konstaterades också att en byggherre idag redan nått omkring 50 procent lägre utsläpp främst genom att optimera användningen av cement. 30 och 50 procentalternativen grundar sig på idag befintliga lösningar, 70 procentalternativet är mer spekulativt utifrån teknik och processutveckling.

Vi har gjort liknande analyser för småhus och lokaler, samt på anläggningsområdet för en vanligt förekommande typ av gata (B-gata).

I delfärdplanen har vi också en sammanställning över klimatåtgärder som i många, men inte alla, fall gäller både bygg och anläggning:

1. Bygg inte nytt; utvärdera om behovet av att bygga nytt kan ersättas med befintliga byggnader eller andra lösningar.
2. Bygg om; anpassa och justera befintligt för att minimera det som behöver byggas nytt.
3. Bygg klimatsnålt/-smart. Det som byggs nytt bör alltid optimeras ur ett livscykelperspektiv. Använd mindre mängd material och välj material med låg klimatpåverkan.
4. Minska avfall och återanvänd byggmaterial där det är effektivt samt designa för ökad cirkularitet och flexibilitet i användning.
5. Minimera utsläpp från transporter och maskiner. Planera så att resursanvändningen minimeras och likaså behovet av transporter. Använd bränslen med låg klimatpåverkan.
6. Energieffektivisera genom minskat behov av uppvärmning och kyla samt minska användningen av fossila bränslen.

Delfärdplanen används redan idag som ett diskussionsunderlag mellan byggaktörer i Uppsala och nationellt. Det ska dock noteras att analyser och beskrivningar kan behöva fördjupas och vidareutvecklas framöver.

Läs hela delfärdplanen för Bygg och anläggning (inklusive bilagor) här.

Att nå klimatneutralitet till år 2030 är mycket utmanande och Uppsala är långt ifrån att nå dessa mål idag, det behövs kraftiga åtgärder för att nå fram. Projektet Klimatfärdplan Uppsala hoppas att delfärdplanerna med tillhörande åtgärdsförslag inspirerar och bidrar till konkreta beslut och nya samarbeten både inom Uppsala och nationellt.

Uppsala kommunen är också med i den andra fasen av Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 och arbetar nu vidare med att implementera resultat och åtgärder från Klimatfärdplan Uppsala, med ambitionen att arbeta in insatserna i befintliga processer i kommunen.

Viable Cities är ett program inriktat på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. I satsningen Klimatneutrala städer 2030 — och med verktyget Klimatkontrakt 2030 — samarbetar programmet från 2021 med 23 kommuner, däribland Uppsala kommun, och fem myndigheter för att snabba på klimatomställningen. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Viable Cities samordnas av KTH. viablecities.se