Taligenkänning är ingen mirakellösning — medicinska sekreterare är avgörande för kvaliteten i vården

I Smålandsposten kunde vi nyligen läsa en artikel om Region Kronobergs satsning på taligenkänning, ett projekt som lovar att frigöra tid och resurser för vårdpersonal. Artikeln var ensidigt positiv vilket vi anser är problematiskt eftersom det inte speglar verkligheten.

Taligenkänning har verkligen sina förtjänster och kan snabba upp processen att dokumentera patientbesök och korta ner väntetider för journalanteckningar. Samtidigt får man inte bortse från riskerna och begränsningarna som följer med den här tekniken.

Systemen kan göra misstag, särskilt när det gäller ovanliga termer eller beroende på talarens accent. Utan en löpande kvalitetskontroll genomförd av medicinska sekreterare finns risk för ofullständig eller felaktig information i patientjournalerna. Det vi då vinner i ena änden riskerar att bli en försämrad patientsäkerhet i den andra.

Docenten och överläkaren Ylva Trolle Lagerros exemplifierade i Läkartidningen nyligen hur fel det kan bli med taligenkänning:

”Vänligen Ylva” blir lika ofta ”Äntligen illa” och ”Ylva Trolle” blir ”Vilda Trollet”.

Vi menar att om man framställer taligenkänning som en ensidigt positiv, snabb och enkel lösning på delar av sjukvårdens utmaningar så riskerar man att trivialisera det hårda arbete och den expertis som medicinska sekreterare bidrar med. De synbara tidsvinsterna blir viktigare än kvaliteten på journalerna och den bristen tas i värsta fall inte på allvar förrän tillräckligt många patienter drabbas.

Medicinska sekreterare är vårdens stöttepelare som spelar en nyckelroll inom hälso- och sjukvården och får inte misstas för att enbart ”pyssla med transkribering” av information. Vår yrkesroll står för kvalitet och avlastar vårdpersonalen så att de kan ägna mer tid åt patienterna.

Vi i Vision Region Kronoberg ser potentialen i att använda teknik för att förbättra vården och vi ser medicinska sekreterare som en självklar tekniskt integrerad yrkesroll i framtiden. Vi anser dock att man inte kan tillåta en överoptimistisk tro på teknik underminera den viktiga roll som medicinska sekreterare spelar för att upprätthålla en hög kvalitet för både journaler och diagnosklassificering. Ett balanserat och genomtänkt införande av taligenkänning och annan teknik är viktigt för en hållbar arbetsmiljö och att säkerställa ett stöd för vårdpersonalen snarare än en bristfällig ersättning av de medicinska sekreterarnas expertis.

Vi frågade den numera världskända AI-chatboten Chat GPT vad som är viktigt att tänka på när man inför taligenkänning i en hälso- och sjukvårdsorganisation:

”Kvalitetskontroll och granskning: Eftersom taligenkänning inte är felfritt är det viktigt att ha rutiner för kvalitetskontroll och granskning av den genererade texten. Medicinska sekreterare bör kontrollera och korrigera eventuella fel i den transkriberade texten.”

Vi medicinska sekreterare i facket Vision Region Kronoberg delar Chat GPT:s inställning att det är viktigt med en nykter syn på tekniska lösningar i hälso- och sjukvården samt att det även i framtiden behövs medicinska sekreterare som kvalitetssäkrar regionen patientjournaler.

Medicinska sekreterare i facket Vision Region Kronoberg genom
Erik Sellström, ordförande
Julia Karlsson, vice ordförande