#IAMSYRIAN — Moustafa Jano, Sverige

Foto: WFP/Jonathan Eng

Mitt namn är Moustafa Jano, jag föddes i Aleppo 1977. Jag har en fru och tre barn, den yngsta har jag aldrig träffat. Min fru var gravid när jag åkte, jag har bara sett honom på foton och videos.

Jag studerade på universitetet i Damaskus och tog min examen från konstnärliga fakulteten. Jag är en grafisk designer, jag hade startat mitt eget företag i Aleppo och det gick bra.

Sedan började kriget 2012 och det kom allt närmre. Vi stannade i 8 månader och väntade för att se vad som skulle hända. Men situationen blev komplicerad och striderna blev allt mer intensiva. Det blev mer och mer likt ett krig, mitt hem låg mellan frontlinjerna.

’’Bomber föll rakt över våra huvuden och striderna var på vår gata, vi kunde inte gå ut’’

Då hade jag endast ett barn. Det var svårt att få tag i mat och medicin och det gick inte få tag i någon mjölk till barnen. I Syrien äter vi mycket bröd, men det blev väldigt svårt att få tag på. Livet blev så svårt att vi var tvungna att fly.

Jag fick endast med mig två väskor och min fru bar vår son. Vi lämnade Syrien för norra Irak där min kusin bor. Det är många organisationer som hjälper flyktingar där och FN:s livsmedelsprogram är en av dem. Min familj får fortfarande matpaket som innehåller ris, matolja och spagetti.

Jag stannade i norra Irak i över tre år och livet var tufft, det fanns ingen framtid för mina barn där. Jag bestämde mig för att försöka ta mig till Sverige, jag ville hitta ett jobb och sedan få dit min familj. Resan till Sverige var väldigt svår, när vi korsade Medelhavet var vi nära på att dö. Men som tur var kom en turistbåt och räddade oss.

’’Jag riskerade mitt liv för att ge dem ett nytt. Men nu ser jag ingen framtid’’
Foto: WFP/Jonathan Eng

Jag kom till Sverige för tio månader sedan. Folket här är väldigt trevliga och hjälpfulla, men vi spenderar all vår tid i asylboendet. Jag var tvungen att göra något. Jag ville få ut ett meddelande. Jag började göra bilder över min resa, mina erfarenheter och utav lidandet.

’’Världen har blivit besatt av Pokémon Go. Medan människor jagar Pokémon här, jagas mina vänner och familj i Syrien. De dör bara för att de är syrier.’’
Foto: WFP/ Abeer Etefa, Grafik: Moustafa Jano

Jag använde Pokémon i min konst och startade en kampanj som spred sig över världen. Folk klickar gilla och delar bilderna, men vad vi verkligen behöver är att världens ledare stoppar det fruktansvärda kriget i Syrien.

Jag kommer att försöka och om jag kan göra något så kommer att jag göra det. Antingen med ord, målningar eller med grafisk design, jag kommer aldrig att sluta. Jag har också gjort en utställning om syriska monument. Syrien är inte bara krig och strider. Vi har historia och kultur, vi uppfann världens första alfabet. Har du hört talas om Steve Jobs? Hans pappa kommer ifrån Syrien.

’’Det finns områden där man inte kan få tag i tillräckligt med mat, människor svälter. De internationella organisationerna släpps inte in. Det här måste få ett slut.’’

Jag pratar inte om vem som borde vinna kriget, jag pratar om medmänsklighet, om de människor som fortfarande bor och lider i Syrien. Det finns ett talesätt, borta bra men hemma bäst. Ingen vill lämna sitt land, men det är ett krig som pågår. Vi är människor, vi har känslor, vi har drömmar.

Foto: WFP/ Jonathan Eng
’’I orkanens öga kan man inte se vad som händer, men när det lugnar sig förstår man hur mycket man har förlorat’’

Jag förlorade några av de mest värdefulla sakerna i mitt liv, min familj, min stad, mina vänner. Jag hoppas verkligen att min fru och mina barn kan komma hit. Jag vill inte fokusera på alla svårigheter, just nu fokuserar jag på min fotoutställning jag ska ha på Fotografiska i Stockholm.

Foto: WFP/ Jonathan Eng
Text: Jonathan Eng & Nuppu Ervasti
Show your support

Clapping shows how much you appreciated FNslivsmedelsprogram’s story.