Jämställdhet: När krisen slår till fortsätter kampen

Kawinzi Muiu, direktör för FN:s World Food Programmes genderavdelning

Kossor, det är inget fel på dem. Tvärtom, de ger mat — om vi antar att de överlever torkan. De kan till och med vara ett bra sällskap. Men samtidigt, om kossor är allt som definierar din vardag — då har vi ett problem.

Foto: WFP/ Rein Skullerud

Jag växte upp på landsbygden i Kenya och kossor var i stort sett allt jag visste om. Men min mamma ville inte att jag skulle gå för nära. Hon insisterade på att jag skulle gå i skolan, så blev det för både mig själv och mina systrar. Vårt universum expanderade fort. Vi började se korna på ett annat sätt, vi förstod hur de passade in i det större sammanhanget.

I Afrika, Asien och latin Amerika är utbildning inte något självklart för landsbygdensflickor. Zoila Esperanza Morán tillhör Q’eqchi’, ett ursprungsfolk i Guatemala. Hennes mamma skickade henne inte till skolan, tvärtemot min egna uppväxt. Hon blev bortgift vid 15 års-ålder och fick tre barn. Under de kommande decennierna följde fattigdomen henne som ett andra skinn.

Idag stängs fortfarande miljontals flickor ut ifrån skolan i utvecklingsländer. Svinnet av kunskap, självkänsla och ekonomisk välfärd är enormt. Men samtidigt händer det saker. Under min tid behövde du lyfta upp dig själv, det fanns inget globalt ramverk eller vilja för att öka utbildningsnivåerna bland flickor. Idag finns det. De Globala målen ger oss den moraliska kompassen och den politiska viljan att göra utbildning universellt för alla flickor innan 2030. Kommer vi nå dit? Det vet vi inte än. Och vad händer med personer som Zoila, de som är för gamla att gå i skolan?

Det hela beror på hur vi ser på utbildning och vad en skola faktiskt är. Zoila lär sig just nu. Tillsammans med våra systerorgan FAO, IFAD och UN Women har vi på World Food Programme (WFP) lanserat en kampanj för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. Zoila i Guatemala och andra kvinnor som henne i Etiopien, Kirgizistan, Liberia, Nepal, Niger och Rwanda utbildas i entreprenörskap, affärer, affärsplaner, skrivning och räkning. De får fröer av hög kvalité, bekämpningsmedel och maskiner. De lär sig att hantera skörden på ett bättre sätt. Jordbruk och utbildning behöver inte alls vara motpoler.

Cecilia Kapel, Regina Nakuang, Lina Sagal och Veronica Locham vid en damm som byggts för att förbättra jorbruket och öka produktione hos småskaliga jordbrukare i Uganda. Foto: WFP/ Riccardo Gangale

Men det behöver sägas att vi seglar mellan hopp och förtvivlan. Det finns ett samband mellan jämställdhet och en tryggad livsmedelsförsörjning. Vi behöver kämpa emot konflikter, massförflyttningar, klimatförändringar och andra missöden. Katastrofhjälp i länder som Jemen, Sydsudan, Syrien, nordöstra Nigeria, Somalia och likdanande kriser utgör medparten av WFP:s arbete. Att rädda kvinnors och flickors liv i katastrofer innebär att vi släcker bränder med en hand och bygger en framtid med den andra.

Det är inte lätt att hela tiden befinna sig mellan framgång och katastrof. Det är en dans mellan att undvika en katastrof och samtidigt bygga en framtid. Vi har starka allierade i Norden. De nordiska länderna är inte bara några av WFP:s största givare, de har också satt jämställdhet högst upp på den globala agendan.

Det var min mammas vision som gjorde mig till den jag är idag. En kvinna med rötterna på landsbygden i Afrika som arbetar för att hjälpa och skydda kvinnor i liknande situationer. Men jag skulle inte lyckas hålla kursen utan de nordiska ländernas målmedvetenhet och stöd.

Inblick i FN:s World Food Programme

Artiklar om FN:s World Food Programme

FN:s World Food Programme

Written by

FN:s World Food Programme (WFP) är världens största humanitära organisation som arbetar för att bekämpa hunger.

Inblick i FN:s World Food Programme

Artiklar om FN:s World Food Programme