Bourbon på Systembolaget: Woodford Reserve (in Swedish)
Flera delar i tillverkningen av Woodford Reserve är unika — men märks det i smaken?
Tidigare i artikelserien: Evan Williams Black Label.
Reglerna för bourbon får inleda denna artikel om bourbon på Systembolaget:
Destillatet (innan lagring) får ej överstiga 80% ren alkohol, ska bestå av en fermenterad mäsk innehållandes minst 51% majs och förvaras, ej över 62,5% ren alkohol, i nya kolade ekbehållare. Termen ‘bourbon whiskey’ får heller inte användas för produkt tillverkad utanför USA.
Vill ni läsa mer om detta så har jag skrivit en kort och en lång artikel om vad som krävs för whiskey att få kallas bourbon.
Jag fortsätter därmed serien artiklar kring den bourbon som erbjuds i Systembolagets ordinarie sortiment. Efter Evan Williams Black Label tar vi oss nu an Woodford Reserve.
Woodford Reserve
Bakgrund
Varumärket Woodford Reserve lanserades i USA 1996, och är döpt efter platsen destilleriet ligger på (Woodford County). Master Destillern vid Woodford Reserve-destilleriet (tidigare Labrot & Graham Distillery och innan det: Oscar Pepper Distillery) heter Chris Morris, en Ned Flanders-liknande man med en (hos mig konfliktfylld) normcore-attraktion endast överträffad av “Making A Murderer”-advokaten Dean Strang.
Produkten importeras till Sverige av Philipson-Söderberg AB och förutom standardutgåvan så tillverkas även en rågwhiskey samt en dubbellagrad bourbon kallad “Double Oaked”. Dessa två är idag ej tillgängliga via Systembolaget. Utöver de så finns två limiterade upplagor: “Master’s Collection” samt “Distillery Series”. Master’s Collection har i ett flertal utgåvor släppts på Systembolaget till vad som jag tror mest godtyckligt kan anses som ett ljummet mottagande. Jag välkomnar självklart varje Amerikansk whiskey vi får hit, men att bemöda sig att introducera en tusenkronors limiterad utgåva, där poängen är avvikelser från ordinarie tillverkningsprocess, när majoriteten av Svenska whiskykonsumenter inte har koll på bourbon från första början måste vara ett ganska hopplöst arbete.
På etiketten
Woodford Reserve-flaskan är visuellt uppseendeväckande, med en sett från sidan grund utformning, med stor platt fram- och baksida. Genom att trycka en väldigt liten etikett samt att trycka namnet direkt på glaset maximeras det visuella utrymmet för whiskeyns fantastiska färg.
En etikett runt korkens försegling berättar om det egna tunnbinderiet Woodford Reserve (och även Jack Daniel’s) använder, något som inte är särskilt vanligt för Amerikanska whiskeytillverkare.
Både som logotyp i relief samt i text hittar vi Labrot & Graham, en hommage till tidigare tillverkare vid destilleriet–samt troligtvis ett behov av varumärket att påvisa historisk härkomst.
Under namnet ser vi “Distiller’s Select”, vilket inte betyder någonting. Ingenting legalt i alla fall.
Den lilla etiketten som ändå finns beskriver produkten som “Kentucky Straight Bourbon Whiskey”, fyra ord som jag går igenom i artikeln om Evan Williams. Söker man kvalitativ bourbon är det från dessa fyra ord man ska utgå.
I flaskan
Flera delar av Woodford Reserves tillverkningsprocess är nämnvärda: Whiskeyn är en blandning av kolonndestillerad whiskey (standard i USA), samt trippeldestillerad (till skillnad mot den dubbeldestillering de flesta tillverkare brukar) whiskey från enkelpannor/”pot stills” (standard i Skottland/Irland).
Utöver det så låter de mäsken fermentera ovanligt länge, samt att de nyttjar ett eget tunnbinderi, något som enligt påstående möjliggör en mer personlig specifikation på faten. Jag kan dock inte tänka mig att det skulle vara nämnvärt svårare för t.ex. Independent Stave Company att tillgodose samma specifikationer. Nåja. Ändå coolt.
Dessa egna tillverkningsprocesser tror jag mer är val gjorda på grund av hantverksstolthet och kanske en förhoppning att stå ut, snarare än att det ska avspeglas i whiskeyn–något Woodford Reserve påstår att det gör, men jag inte riktigt håller med om. Missförstå mig inte: jag tycker att denna whiskey är fantastisk. Jag har alltid en flaska hemma. I min åsikt är den dock inte i varken smak eller doft särskilt unik. Men för mig behöver den inte vara det. Jag har mer respekt för någon som kontinuerligt kan tillverka en välgjord och balanserad bourbon före en unik och dramatisk lyckträff.
Jag kommer ihåg samtliga tillfällen jag provat Woodford Reserves olika utgåvor, och standardutgåvan var en av de första, när jag valde att lära mig mer om bourbon. 399 kronor för 700 milliliter är ett rimligt pris för denna välgjorda och avec-kompatibla whiskey. För er som även gillar att hänvisa gäster och vänner till en visuell spritsamling så är flaskan en given pjäs på drinkvagnen!
Länk till Woodford Reserve på Systembolaget.se.
En sista sak! Jag skulle verkligen uppskatta om du visar ditt stöd för denna artikel (genom att ”klappa”) så andra kan hitta den, och kommentera gärna! Följ Northern Bourbon-publikationen för att bli notifierad när nya bourbon-relaterade artiklar publiceras. Om du gillade denna artikel, överväg gärna att följa mig på Instagram samt att gilla Northern Bourbon på facebook. Tack!
/Erik
