Cirklar – som ekonomi och som tankesätt

Du vet kretsloppet med tre pilar som används som symbol för återvinning? På ett sätt har hela förmiddagen här på The Conference i Malmö handlat om kretslopp, eller mer exakt om cirkulär ekonomi (som Robert skrev om tidigare idag.)

En konferensdeltagare sa under pausen att dagens program verkar handla om lösningar, snarare är problemformuleringar, och den här programpunkten är tänkt att svara på frågan: Hur kan vi växa och skapa utan att utarma världens resurser och utmana status quo i produktion, ekonomi och design?


Cirkulär ekonomi är framför allt ett tankesätt – det är huvudbudskapet i Chris Granthams (designföretag IDEO) föreläsning.

Den industriella ekonomin som växte fram under 1800-talet är en linjär ekonomi och Grantham beskriver detta som löpande bandet i fabriken, där vi lägger på råmaterial i ena änden och får ut produkt och restavfall i andra ändan. Avgaser, råvarubrist och klimatförändringar är några av konsekvenserna av denna typ av ekonomi menar Grantham.

Granthams mission är att ekonomi istället ska designas i cirkulära flöden, och jobbar med att guida och inspirera designers till att jobba med cirkulära system.

Ett exempel är att tänka till hur avfall kan omdirigeras, som att restavfallet från öltillverkning används till frukostflingor.


Ingrid Zeegers visar oss en unik soptunna, tillverkad i plast återvunnen från områdets hushållssopor – ett av alla projekt i Circular Friesland, där den holländska provinsen Friesland jobbar för att skapa en cirkulär ekonomi.

Ett 50-tal företag och organisationer jobbar tillsammans för att göra verklighet av tanken om cirkulär ekonomi inom många olika områden, som till exempel lantbruk, infrastruktur och husbyggande.

Cirkulär ekonomi är förnuftig ekonomi menar Zeegers.


Globechain.com är en plattform där mindre företag och välgörenhetsorganisationer kan hitta användbart avfall och restprodukter från stora bolag.

Grundaren May Al-Karooni berättar om hur återvunnet byggmaterial, kontorsmateria, datorer och handelsvaror hittar nya syften, något som enligt Al-Karooni gjort att två miljoner kilo avfall inte hamnat på soptippen.

Ett exempel är hur kaffeavfall används av en välgörenhetsorganisation som jobbar med arbetslösa för att odla svamp.


Nu väntar en eftermiddag med helt andra spår – om identitet, artificiell intelligens och visualisering av musik.

One clap, two clap, three clap, forty?

By clapping more or less, you can signal to us which stories really stand out.