😠 eller ❀ ger olika effekter pĂ„ delningar och kommentarer pĂ„ Facebookposter

Robert Jacobsson
Socialamedier
Published in
3 min readJan 20, 2017

I början av 2016 valde Facebook att utöka publikens sÀtt att interagera med Facebookposter. Som bilden ovan visar kan vi numera sÀtta hjÀrta eller ledsen smiley pÄ en post. 24 februari 2016 uttalade jag mig av i P4 Kalmar, pÄ grund av Facebooks nya funktioner:

“ Det kanske Ă€r gammaldags av mig, men jag tror att det finns stora risker med fler reaktioner Ă€n tumme upp”, sĂ€ger Robert Jacobsson som Ă€r utvecklingsredaktör för sociala medier pĂ„ Sveriges Radio.

“Dels sĂ„ tror jag att mĂ€nniskor som vill vara hatiska pĂ„ en artikel eller status pĂ„ Facebook exempelvis kommer göra en arg gubbe kring viktiga frĂ„gor sĂ„som mĂ€nskliga rĂ€ttigheter eller minoritetsfrĂ„gor. DĂ„ Ă€r det svĂ„rare att som journalist bemöta det jĂ€mfört med kommentar under en artikel, dĂ€r mĂ„nga exempelvis har kommenteringsregler som ska följas”.

IgÄr fick jag en tweet av Ulrika Hedman om en ny forskning kring detta:

Och jajamĂ€nsan. Det Ă€r alltid dags att fylla pĂ„ lĂ€slistan! Ulrika Hedman tipsar om en ny forskning om effekten av Facebook-emojis nya funktion (det som jag uttalade mig om i P4 Kalmar): “Diversifying Likes — Relating Reactions to Commenting and Sharing on Newspaper Facebook Pages” (Larsson, O.A.). Forskaren Anders har undersökt publikreaktioner pĂ„ Facebookposter hos svenska Aftonbladet och DN och norska Aftenposten och Verdens Gang, mellan 1 januari 2016 till 31 maj 2016.

Forskningen visar att Facebooks “nya” funktion med att reagera med “love”, “haha”, “wow”, “sad” och “angry” Ă€r mindre populĂ€r Ă€n vanliga like-funktionen. Den visar ocksĂ„ att positiva emojis sĂ„som “ Love, Wow and Haha, tend to receive comparably less attention in terms of shares”. Hur kan detta komma sig? Ofta sĂ€gs det att nĂ€r publiken fĂ„r en stark kĂ€nsla av en text, sĂ„ genererar det mer likes och kommentarer. Forskningen hĂ€r visar dock en mer komplex bild:

“The results presented here thus suggest that the often-repeated claim that sharing is related to emotional arousal can be made a bit more precise — we share and comment on what makes us angry and upset, but appear to act in the opposite way when the content consumed makes us happy”.

Forskningen menar alltsÄ att om vi reagerar med hjÀrta över innehÄll som vi tycker Àr positiv och som gör oss glada, sÄ konsumerar vi ju det innehÄllet. Men det Àr ju inte den typen av poster en delar till sin egen timeline för att exempelvis identitetsskapa oss med vÄra egna FacebookvÀnner. Kan det vara sÄ att om nÄgot gör mig arg, besviken eller upprörd, vill jag dela dessa artiklar för att visa mitt eget stÀllningstagande?

De negativa Facebookemojis sĂ„som “Angry” har nĂ€mligen en starkare effekt pĂ„ att engagera mĂ€nniskor — det blir fler kommentarer och delningar. De artiklar dĂ€r vi trycker angry-emojin, i bĂ„de Sverige och Norge, Ă€r pĂ„ nyhetsartiklar om kriminella handlingar sĂ„som sexuella övergrepp, terrorism och djurplĂ„geri.

I motsats, sĂ„ sĂ€tter publiken “love”, “haha” och “wow” pĂ„ lĂ€ttare artiklar inom nöjesjournalistik. I forskningsrapporten lyfts exemplen Eurovision-artiklar eller gratulationer till Leonardo DiCaprio för en Academy award. Även hjĂ€rtvĂ€rmande historier sĂ„som Ă€ldre pensionĂ€rer som aktiverar sig pĂ„trĂ€ffas hĂ€r. Men det visar sig ocksĂ„ att nĂ€r publiken engagerar sig, sĂ„ Ă€r det framförallt genom att utdela positiva Facebookemojis pĂ„ dessa artiklar. I motsats till nyhetsartiklar sĂ„som om kriminella handlingar, dĂ€r publiken reagerar med negativa Facebookemoji, sĂ„ reagerar publiken pĂ„ hjĂ€rtvĂ€rmande och nöjesjournalistik med mindre kommentarer och delningar.

Hur publiken interagerar med vĂ„ra Facebookposter, i form av relationen mellan emoji/likes, kommentarer och delningar Ă€r ett omrĂ„de som vi journalister behöver omvĂ€rldsbevaka mer. Det handlar dels om att förstĂ„ Facebook-funktionerna och dess inverkan pĂ„ konsumtionen av vĂ„r journalistik — men Ă€ven för att vi ska kunna förstĂ„ vĂ„r publik bĂ€ttre.

Vad Àr dina spontana tankar och reflektioner? Skriv hÀr eller till mig pÄ twitter ( Robert Jacobsson).

--

--

Robert Jacobsson
Socialamedier

Socionom, sexolog, förelÀsare och utvecklingsredaktör för sociala medier pÄ Sveriges Radio.